Sunday 24 July 2011

Back in Southport! Har haft en fartfylld äventyrlig helg i Byron Bay. En skolutflykt med internationella studenter. Hamnade bredvid en skön tjej från New York på bussen, blev att vi delade rum och hängde mycket under helgen. Annars var det blandat med folk på resan, men mycket tyskar, amerikaner och norrmän. Tre andra svenskar utöver mig. I stora drag var det mycket fokus på alkohol, fest både fredag och lördag. Men också mycket aktiviteter. Surflektion på lördagen! Vågorna var inte riktigt lämpliga för nybörjare tydligen.. Så det var ganska tufft. Och det var inte heller den varmaste dagen. Kändes sådär att dra på sig en blöt wetsuit och vandra över en taggig äng för att sen stå på stranden och lära oss the basic steps. Men väl i vattnet kändes det lite varmare. Och det var kul! Men svårt. Lyckades stå upp ett par gånger, men då hade vågen nästan avtagit.. Slet och kämpade i den starka strömmen och de stora vågorna. Knäna var blåslagna efteråt av allt ramlande i det grunda vattnet och jag skakade av köld. Men jag vill jättegärna testa igen! Bättre till sommaren när det är lite varmare. Tyvärr inga bilder från det för vi var tvungna att lämna alla kläder och saker i bilen.

Igår skulle vi testa sea kayaking. Alltså kanot/kajak i havet. Samma sak igen, dra på sig en blöt kall wetsut och gå ner till stranden. Det svåraste var att ta sig ut och ta sig in. Även denna dag var vågorna rejäla. Vet inte riktigt vad jag hade tänkt, men hade nog föreställt mig att det skulle vara lite mindra äventyrligt. Typ hoppa i en kanot vid en brygga och paddla iväg på ett lugnt stilla hav och titta på delfiner. Eeeeh. Kändes som världens Robinson-tävling. Jag och Abby delade kajak och båda var jättenervösa när vi skickades ut mot vågorna. Tricket är att fortsätta paddla som fan när vågorna bryts. Och inte sluta och tro att man ska dö. Flera välte på väg ut men vi klarade det! Helt genomblöta och skakis så var vi plötsligt ute på ett lugnt öppet hav. Det var vackert. Men inte min grej. Djupt vatten och vetskapen om att man kan välta ganska lätt var obehaglig. Vi paddlade runt och vågorna var rätt stora där ute också. Lyckades se två delfiner på avstånd men det var allt. När vi skulle paddla in mot stranden igen lyckades vi förbi den första vågen men den andra tog tag i vår stackars kajak och snurrade och kastade omkull oss. Det var helt omöjligt att simma in på grund av den starka strömmen så det var bara att vänta på vågorna att spola en iland. Självklart hade vi hjälm och flytväst på oss! Men det var sjukt äckligt. Jag är ju ingen äventyrsmänniska, återigen konstaterat. Men skulle gärna paddla på lite lugnare vatten nån gång.. 

Ready to go. Hemmagjord sleepingbag i form av filt och täcke nedtryckt i en tygpåse.

First stop: Wildlife sanctuary.



 Stekare.



Hike to the lighthouse.

The Extreme Adventures group :)


Most easterly point of Australia.


Me and Abby.


A little (BIG) surprise in the bathroom.




Backpackers Inn, Byron.


Festen kan börja. Här är bålen!


Beach life in Byron.


Hade ju en mindre trevlig spindelupplevelse på hostelet också. Första spindeln jag ser "inomhus" här i Australien. På en av toaletterna. Jag får syn på den och stelnar till. Men jag kan liksom inte bara konstatera att jaha, där är en spindel, stanna och andas. Nej, den här typen av spindel vara lite för mycket. Tjocka bruna ben och en kropp så stor som två femkronor ungefär. Jag KUNDE bara inte hantera den. Visade tjejerna som jag delade rum med och ingen av dem var särskilt sugna på att döda den heller. Tre pojkar fick ditkallas och en modig tysk kille tog en amerikansk killes gigantiska flipflop och dödade den med två slag. Sen började jag böla. Jag tappade det. Men jag vill inte se det som ett misslyckande heller. Jag har fasen inte övat på spindlar som denna. Jag VET att jag hade klarat av en liten. 

Nu har jag precis käkat lunch.. Kyckling med sallad och keso och pesto. Hur gott som helst. Men kycklingen smakade inte så mycket, är inte så bra på det här med köttmatlagning. Tips på hur man får god smak på den när man steker? 

Ska iväg och kolla på ett boende nu, i Main Beach. Ska bli spännande. Det lutar mot att jag kommer flytta härifrån. Det är helt okej på dagarna. Men så fort solen går ner är det kolsvart och jag kan inte gå hem själv från köpcentret klockan 19 för det är så öde och mörkt. Det känns inte säkert. Och bussarna går inte så ofta heller. Detta stället är vid stranden, toppmodernt. Och har mycket bättre bussförbindelser. Återkommer om hur det går.. 

KRAM!

1 comment:

  1. du det var ett äckligt fanskap! jag förstorade bilden och tittade en stund och petade med handen på, haha. men jag förstår att det inte var särskilt kul att träffas irl. det var inget misslyckande att böla/hämta flipflopsmannen! aldrig! logiken är ju att saker skall ske stegvis och har du aldrig sett en så stor irl förut så fanns det fan inget STEGVIS med att plötsligt hitta en på toaletten. osportsligt av australien!!! puss

    ReplyDelete