Premiär: Läsarmail

Bam bam baaam...ett läsarmail!

Förstår att det är många som googlar och söker information om personalvetarutbildning och utbytesstudier, och hamnar på min blogg, för det har den ju handlat om tidvis. Tänkte härmed göra som en riktig bloggare och svara på ett läsarmail jag fått. Blir jätteglad när jag ser att folk läser min blogg och dessutom hör av sig! Hoppas detta kan ge lite tips och inspiration. 

Hej! Jag vill börja med att tacka för en mycket trevlig läsning. Jag hör av mig även för att jag har lite frågor om din utbildning för att jag själv tänker utbilda mig till personalvetare.

1. Varför studerade du just socialantropologi och media/kommunikation som ett "extra år"?
2. Var det svårt att få bli utbytesstudent? Svårare med Australien jämfört med Europa?
3. Kan du rekommendera uni i Melbourne?
4. Vad är det bästa med att vara personalvetare?

Jag skulle bli mycket tacksam om du kunde svara på mina frågor.

Vad kul att du gillar bloggen! 

1. Jag läste dessa kurser året innan jag började Personalvetarprogrammet. Då visste jag inte helt säkert att det var personalvetare jag ville satsa på, utan ville bara börja läsa på universitetet och testa hur det var. Jag var länge skeptiskt till att börja läsa bara för läsandets skull och ville egentligen börja på ett program direkt men eftersom jag inte helt hade bestämt spår så sökte jag spontant till grundkursen i socialantropologi. En fantastiskt kurs som jag har nytta av ofta både i jobb och privatliv. Verkligen en kurs som öppnade upp världen, breddade perspektiven, vände ut och in på kultur och ökade förståelsen för varför vi människor beter oss som vi gör och framför allt hur kontexten påverkar vad vi tror på, vad som är viktigt för oss och varför vi tycker, tänker och gör som vi gör. Media och kommunikation har alltid legat mig varmt om hjärtat (läste det även på gymnasiet) och ett tag hade jag planer på antingen journalist eller PR/kommunikation. Kursen var krävande och mycket givande. Det bor verkligen en liten kommunikationsnörd i mig. När jag efter dessa kurser sökte in till Personalvetarprogrammet var reservplanen att fortsätta med median om jag inte skulle komma in. Men det gjorde jag! Även fast det inte var planerat kompletterar dessa fristående kurser min personalvetarexamen väldigt bra tycker jag. Socialantropologin när det gäller att förstå människor, kulturella skillnader osv. Median hjälper i mycket. Enligt mig är kommunikationen något av det viktigaste i ett företag och jag ser även att HR och kommunikation går in i varann. Employer branding, rekrytering, motivera medarbetare, utbildningar - allt har med kommunikation att göra på ett eller annat sätt. Jag tror personalevetare vinner mycket på att ha ett PR-fokus, att tänka säljande, att leverera sitt budskap på rätt sätt, i rätta kanaler osv. 

2. Om det var svårt att få en plats? Ja, ganska. För det första var det ingen som kom och informerade om att vi personalvetarstudenter kunde åka till Australien på utbyte utan man fick ta reda på mycket själv. Universitet och kurser som skulle kunna ersätta terminen i Sverige. Sedan fick man göra ett engelskatest och sedan kom vissa vidare på intervju. Det fanns fler Erasmus-utbytesplatser än utanför Europa så det var lite svårare att komma till Australien skulle jag tro. Det svåra är väl att hitta en bra termin att åka, i mitt fall blev det termin 5 då jag kunde tillgodoräkna mig liknande kurser i globalisering, kommunikation och konfliktlösning. Arbetsmiljörätten missade jag och fick läsa nu istället. 

3. Jag vet inget om universiteten i Melbourne eftersom jag inte pluggade där. Jag var bara i Melbourne några dagar och semestrade. En stad som påminner lite om Göteborg. Spårvagnar, lagom stort, mycket kultur, coola klubbar och väldigt avslappnade människor. St Kilda vid havet är riktigt mysigt. Men det man ska komma ihåg är att det är mycket kallare i Melbourne än i tex Gold Coast där jag var. Själv resonerade jag lite att ska jag åka till Australien vill jag få ut det bästa av det och vara på ett varmt ställe nära havet. Därav Gold Coast. 

4. Det bästa med att vara personalvetare - svår fråga. För min del i det jobb jag har idag tycker jag det bästa är att jag får jobba med människor, att organisera och pussla ihop saker, att serva delar i organisationen så det blir så effektivt och lönsamt som möjligt (vara oljan som man brukar säga om HR). Och tempot och variationen. Snabba puckar och kreativa lösningar. 

HR är kul! Man kan göra mycket. Hoppas du fått lite svar på dina funderingar.

/Anna

Personal & Ledarskap

Idag kan man läsa en intervju med mig i tidningen Personal & Ledarskap (man måste registrera sig för att läsa hela) där jag berättar om HR On Demands karriärprogram som jag tidigare skrivit om här. CAP (Career Accelerator Programme) har varit en lärorik och rolig resa. CAP har lärt mig mer om HR, från lite nya håll med lite andra glasögon. Jag har träffat duktiga yrkesverksamma HR-personer på HROD som delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Och träffat sju andra skarpa HR-studenter från olika delar av Sverige. Jag hoppas att fler företag och organisationer kan inspireras av HR On Demands initiativ och starta liknande program för studenter i slutfasen på sin utbildning. Att skapa en brygga mellan universitetet och arbetslivet. En unik chans för studenter som får inblick i verkligheten och den branch där de kommer att verka i. Men också en unik chans för ett företag att ha ett utbyte med studenterna och att synas och vem vet, hitta nya talanger?

Förra veckan hade vi avslutning med CAP på ett bedårande sommarvackert Marstrand utanför Göteborg. Vi fick en case-uppgift att lösa på 40 minuter, som handlade om CAP-programmet och kommunikation kring det. Det visade sig att våra tre grupper hade fokuserat på olika delar av uppgiften och således kompletterade varandra helt perfekt. Att få en uppgift, lösa den snabbt och presentera den sedan är inget man får öva så mycket på universitetet. Där har du deadlines men ofta ganska generöst med tid. Det var utamnande och roligt, jag gillar ju när man får göra, är mer av en do:er. Och snabbt får det gärna gå. Caset kan man se som ena delen av CAP-examinationen. Den andra delen ägde rum på kvällen och var betydligt mer omfattande - vi skulle--- bam bam baaaam - underhålla HROD:are! Alltså hålla i ett spex. Det gick....nog ganska bra. En något lam sång kanske men paketleken gick hem, likaså en annan lek som gick ut på att alla i gruppen förutom två fick se påståenden och skulle resa sig upp om det stämde (t ex "bor i Göteborg") och de två som bara såg gruppens agerande skulle gissa vad påståendet var, alltså vad dessa personer hade gemensamt. Rektorn och VD:n gjorde ett mycket bra jobb med gissandet måste jag säga.

Helgen bjöd på så mycket fint. Dag 2 åkte hela gänget ut med två båtar. Jag hamnade i den snabba båten - Jacobs. Med skräckblandad förtjusning lät jag mig kastas över vågorna och saltvattensvindar kasta runt mitt hår. Det här med att släppa kontrollen...

Bohuslän en molnfri och soldränkt dag i juni skapar en alldeles speciell känsla och nästan tårar i ögonen. Det är så vackert. Det är perfekt. Nybakta bullar på Härön innan vi sa hej så länge och återvände till Göteborg. Här kommer lite bilder från två riktigt bra dagar.

Björns båt.

Bullar on demand på Härön.

Fyren Pater Noster.

Mathilda och Björn gör upp på bryggan.

Frida.

Rebecka.

Allsång på bryggan.

HROD och CAP:are fångar kvällen.

Mathilda.

Rebecka i "snabba" båten.

Jacob.

Rikard. Kameraansvarig på båten.

Marstrand.

Frulle.

Stefan.

Båtellet.

Blir du nyfiken på vilka de där CAP:arna är? Och vilka personer som står för HR On Demand?

Du hittar en hel del av dem på Twitter:

CAP:

@personalvetaren = Jag

@emwebe = Mathilda

@SandbergRikard = Rikard

@MikaWahlin = Mika

@EllingsenFrida = Frida

HR On Demand:

@RiktigtBraHR = HR On Demand

@JacobOnDemand = Jacob

@FunkyVillage = Björn

@HR_Fredrik = Fredrik

Just nu

På väg mot Marstrand!

Vad är HRODCAP?

Du kanske har hört mig prata om CAP och sett taggen #HRODCAP på Twitter. Så vad är det egentligen? Ja, något med HR kan man ju lista ut. HRODCAP är HR On Demands Career Accelerator Programme. Ett program som löpt nu under våren där åtta drivna HR-studenter från olika delar av Sverige fått möjligheten att få ny input, kunskap, perspektiv och boost inför arbetslivet. 10 tillfällen bestående av föreläsningar/case/diskussioner samt mentorsträffar går nu mot sitt slut och idag åker alla vi CAP:are ut till Marstrand för att möta upp hela HROD-gänget och "examination" står på schemat, eller "ha avslutning", kanske är mer passande. Hoppas slippa tenta i alla fall ;) 

Vi har under programmet diskuterat många intressanta områden inom HR och jag tänkte ta upp några av dessa på bloggen framöver. Programmet har för mig gett ytterligare en dimension av många HR-frågor, nya sätt att se på ledarskap, kultur, löner mm. På Personalvetarprogrammet i Göteborg har vi inte haft någon praktik. Jag har verkligen saknat en förankring i arbetslivet, en kontakt med den så kallade "verkligheten". HRODCAP är ingen praktik men det är en utbildning som är förlagd på en inspirerande HR-arbetsplats och föreläsarna och mentorerna är mitt i det moderna HR-arbetslivet. Det har stillat behovet av den där verklighetskontakten. Att få annan input än universitetet, som enligt mig ibland kan vara lite väl teoretiskt och inte tänker utanför boxen alla gånger. 

HRODCAP är till för sistaårsstudenter på HR-program men också de som studerar ekonomi. Om (eller när) det går av stapeln nästa år igen skulle jag verkligen rekommendera att söka. Detta är en unik chans. En helt gratis utbildning och kanske det viktigaste, ett möjlighet att utöka ditt professionella nätverk. Vi CAP:are är just nu lite utspridda i landet men jag hoppas verkligen att vi kommer fortsätta träffas nu efter CAP. Boosta varandra och utbyta idéer och erfarenheter. 

Första dagen. Då utsätter Jacob oss för photo shoot :)

Utsikt från kontoret.

Nu måste jag packa det sista, sedan blir det in till centralen för att planera det sista av spexet som vi CAP:are fått uppdrag att styra upp. Eller "underhållning" som det uttrycktes. Å vilken underhållning sen, oj oj håll i hatten HROD!

På återseende.

Vill ni följa detta Marstrandsäventyr så kommer nog lite uppdateringar på Twitter och Instragram (alias Personalvetaren).

Så blev vi personalvetare till slut

Så var fyra år på universitetet avklarade. Ett år av socialantropologi och media/kommunikation. Tre år på Personalvetarprogrammet. Det blev en ceremoni. Vi fick gå upp på scen. Vi fick diplom och ros. Och det kändes fint och viktigt. En ritual som symboliserade att vi faktiskt åstadkommit något under dessa år och en symbol för att vi nu skiljs åt som klass. Ceremonin följdes av lite släktkalas och jag fick äntligen känna att jag hade ett vettigt hem att bjuda hem folk till. Vuxenkänsla. Examensfesten nästkommande dag blev mycket lyckad. Vi åt och drack och drack och åt. Spexen avlöste varandra och bandet Consoul underhöll oss och man kunde nästan tro att personalvetarna läst 180 hp i röjig dans istället för personalvetenskap - sjukt bra drag på Odd Fellows dansgolv! Bildbomb på dessa avslutningsdagar erbjuds nedan:

 

Allas vår spårvagns-Sara höll tidernas bästa tal! Vi kände igen oss och skrattade så vi grät. Grymt imponerande insats Sara.

Spexförberedelse. He he he.

So many boys where do I begin?

Inför examenssittning. Hår och bubbel på schemat.

Hade Reinfeldt till bordsherre.

Såhär glad blir man när man blir personalvetare. Ansök du också!

Den dyra men ack så generöse bartendern.

Linnéa.

Celie.

Vår traditionella avslutning i Slottsskogen blev på grund av allmänt Göteborgsväder, flyttad till El Corazon. Där vi led av viss avloppsrelaterad odör som kom och gick i lokalen. Men vi hade även trevligt och drack gott vin ur stora vinglas. Jag försökte smita utan att säga hej då. Har svårt för avsked och kramkalas och fått ett antal utskällningar från vänner under åren när jag bara stuckit från klubben utan att säga något. Dålig vana. Men jag tror inte att detta var hej då. Många av oss kommer ses igen. Vill man så går det.