A sorta fairytale

Haft en fantastisk helg.

Lördagen spenderades i Mariefred.

Strängnäs gräddhylla? 

Nåt sånt.

Gripsholms slott.

Solen sken.

Afternoon tea på Gripsholms Värdshus.

Och afternoon tea innebar tydligen inte bara te och scones som jag hade trott.

Scones i mängder.

Marmelader av alla slag.

Ostar.

Frukt.

Räksnittar.

Smoothies.

Juicer.

Godis.

Princesstårta.

Vit chokladkaka.

Semlor.

Creme brulé.

Te såklart.

Kaffe.

Och allt detta i Sveriges äldsta värdshus.

Från 1600-talet.

Gammalt och anrikt.

Jag fascineras av sånt.

Gamla slott och historia.

Behöver jag säga att denna dyra men oerhört trevliga upplevelse skapade årets värsta matkoma. 

Hemma i Götet igen.

Lyssnar på P1 och pysslar lite.

Så skönt att få vara tant Anna. 

Den e inte rolig änna

Jag köpte ett nytt rouge. 

Tappade det på badrumsgolvet.

Så det blev massa smulor av det hela.

Nu är det bara en smula kvar. 

Så ynkligt. 

Jag ska bara...

Ett sätt att fly plugg kan ju vara att städa.

Särskilt för oss med driftsångest.

Vi som måste ha struktur och ordning för att kunna prestera.

Inser att detta beteende inte är begränsat till mitt egna hem.

Man kan hänga upp slipsar i färgordning på en tom slipshängare.

De röda och rosa nyanserna fick dock inte plats.

Måste nog ner på stan och köpa en till.

SEN ska jag skriva metod.

Och inledning.

Oroa er inte gruppen.

So many trains

Lägger upp låten igen.

Tåglåten.

Tycker om den.

Min text.

Min bror Emils musik.

Ett syskonprojekt.

Och fler komma skall.

Om ni vill lyssna: Trains and goodbyes

Vattningsritual

Oops. Redan ett brunt blad.

Det här med orkidéer. 

Och vattning.

Hört många olika varianter.

I brist på gröna fingrar och allmän blomkunskap så gör jag som mamma säger helt enkelt.

Ställer den under rinnande vatten i några minuter.

En gång i veckan.

Hört att man kan doppa också.

Det finns så många val här i livet.

Kommentera

Har förstått att det är lite krångel med att lämna kommentarer.
Om man väljer namn/webadress och sedan tar förhandsgranska så kommer en kod som man får fylla i.
Sedan ska det vara kirrat.

All those voices saying skinny

Havregrynsgröt?

Nejnej.

Jag har kommit på det ultimata.

Smulad bark, mixad med lite vatten och på det lite klippt gräs.

Nästan inga kalorier alls.

Helt sjukt bra alltså!

Jag läser modebloggar.

Kändisbloggar.

Träningsbloggar.

Och ibland blir jag rädd.

Denna tävling.

Alla vill äta nyttigt.

Alla vill vara smala.

Och skribenterna blir gurus.

Det är kesella och fun light.

Gojibär på lättfilen.

Powerwalk VARJE dag.

INNAN frukost.

Och det ersätter ju inte riktig träning.

Den kommer på eftermiddagen.

Jag blir rädd för hetsen.

Kvinnor peppar varandra med nyttiga mellanmål.

Och dessa elitidrottar-tränarpass.

Och visst är det bra med inspiration.

Bara inte kesellan tar över helt.

Bara dessa kvinnor som läser inte glömmer att njuta.

Av mat.

Av att bara vara.

Av en kolhydratsspäckad middag.

Av Ben&Jerry-glass en helt vanlig vardag.

Och nöja sig med en promenad ibland.

Och titta på naturen.

Istället för vågen. 

Jag är medveten om att jag ger mig ut på minerad mark här.

Jag är ju också en läsare.

Har alltid ett stadigt lager med kesella, keso och bär hemma.

Visst.

Men det som är mest upprörande i detta är alla kommentarer från läsare.

Som nedvärderar sig själva.

Som hyllar bloggaren och skäms över sina mammakilon som aldrig går bort.

Som lägger allt sitt sunda förnuft på hyllan.

Och ber skribenten om lösningen att bli en bättre människa.

Att bli lyckade och lyckliga.

Som dem.

Som barkätarna.

Och barnmatsätarna.

Och alla dessa perfekta människor som köper ett nytt fräscht nagellack lika ofta som vanligt folk köper mjölk.

Allvarligt talat - hur gott är gojibär?

Egentligen. 

Kom igen nu tjejer.

Våga känna er fina.

Lita på er själva och låt er inspireras av bloggarna.

Men inte styras.